Kan gängmedlems rekrytering förebyggas från skolbänken?

Kan gängmedlems rekrytering förebyggas från skolbänken?

För att förstå sig på gängkriminalitet i Sverige så måste vi också förstå oss på hur fenomenet utanförskap spelar in i hur en person kan hamna i gängmiljön ifrån första början. En plats som är en startpunkt för utanförskap är i skolmiljön som barn. Ett exempel där utanförskapen syns till på en högre utsträckning är på skolor där det inte finns eller inte har planerats in tillräckligt med resurser för att se till så att alla elever på skolan får möjligheten att sträva mot sina mål. Om det inte finns tillräckligt med resurser som extra lärare, hjälp för att hitta terapeuter i skolan som hjälper personer som är i behov av extra stöd i skolan så kan det skapas en början på utanförskap då eleven kan känna att hen hamnar efter eller känslan av att personen inte är kapabel till att utföra arbeten utan extra stöd. Finns inte stödet så är det lätt att man söker sig till andra elever med samma behov av stöd men som också är frustrerade över sin situation.

En av artiklarna som tar upp just att den socioekonomiska bakgrunden kan vara en faktor är James Diego Vigil, men han konstaterar även att om socioekonomisk bakgrund har en påverkan på ifall en individ hamnar i gängmiljön så är det ytters få individer som faktiskt börjar att delta eller dras in i de kriminella gängen. Kan vi som antropologer som har tillgång till resurser för att utföra närmare studier på bakomliggande faktorer till varför just de fåtal individer hamnar i gängmiljön som Vigils text så hade vi kunnat införskaffat mer kunskap om de bakomliggande faktorerna. Där är det antropologiska perspektivet nyttigt då man som antropolog kommer in i utredningen opartiskt, vilket då gör att intervjuerna kan kännas mindre dömande för individerna som intervjuas än ifall en person från en myndighet väljer att delta i en utredning. En opartisk studie leder även till att den blir mer kvalitativ, något som Vigil också var inne på var viktigt för att förstå sig på varför fenomenet sker (Vigil, 2003).

En annan rapport vid namn ”ingen förtjänar att dö” skriven av Anna Hedlund tar även upp informanternas perspektiv, där talar en av informanterna om att sökandet av bekräftelse, status och pengar är en av de bakomliggande faktorerna till att personer dras in i gängmiljön. Vi som antropologer måste då börja att analysera och försöka förstå oss på, vad är det samhället har missat som gjort så att statusen, bekräftelsen och pengarna är mer lockande för de individerna som är inblandade än skolbänken. Vi måste även se till så att personerna som är inblandade som Hedlunds rapport tar upp känner att de har möjligheten att hoppa av gängmiljön, så att de känner att de har en ärlig chans att återvända till skolbänken eller till ett arbete (Hedlund, 2021).

Som slutord så kan man ta med sig att antropologin hade kunnat tillföra studier som inte ser personer som ett problem, utan studier som går ut på att genomföra studier ifrån ett inifrånperspektiv som både Anna Hedlunds och James Diego Vigils artiklar har varit inne på. Ett icke dömande perspektiv som gör så vi som antropologer kan analysera och belysa vilka som är de bakomliggande faktorer ifrån en studie som baseras på kvalitativa metoder, genom de kvalitativa metoderna hade vi som antropologer till exempel kunnat belysa individernas perspektiv på varför de drogs in i gängmiljön.

Foto: Sydsvenskan 2 februari 2019 https://sydsvenskan.minibladet.se/2019/02/02/vilka-regler-ska-finnas-i-skolan/ Hämtat 2022-09-23

Referenser

Hedlund, A. (2021). ”Ingen förtjänar att dö”. En intervjustudie om hur individer i kriminella miljöer i Malmö ser på skjutvapenvåld och möjligheten att hoppa av. Lund: Lund: Sociologiska institutionen.

Vigil, J. D. (2003). Urban Violence and Street gang. Annual Review of Anthropology 32:1, 225-242.