Kan en moderniserad narkotikapolitik och ”Sluta skjut” slå ut gängen?

Häromkvällen gick jag längst bargatan Andra Långgatan i Göteborg. Höstmörkret har precis kommit och det är fortfarande många människor ute som röker, väntar på vänner, eller letar efter en bar med tillräckligt mycket platser i. En yngre kille, som kanske är runt 16 år, kommer fram till mig, öppnar snusdosan och erbjuder mig att köpa gräs. Jag blir inte förvånad, utan tackar bara snabbt nej. Det är inte första gången någonting som detta sker på den populära bargatan, utan det här upplever jag nästan varje gång jag befinner mig där. 


Några timmar tidigare hade jag lyssnat färdigt på podden P3 Dystopia, där avsnittet ”Det narkotikafria samhället” tar upp hur Sveriges narkotikapolitik är en dystopi, när den jämförs med andra västländers narkotikapolitik. Podden tar upp att även om Sveriges narkotikapolitik har lett till uppbyggnaden av den gängkriminalitet som präglar vårt land idag, så har vi inga planer på att ändra vårt förhållningssätt. Istället vill Sverige göra narkotikapolitiken ännu hårdare.


Podden fick mig att reflektera lite extra på mitt möte med tonårskillen som erbjöd mig narkotika och att detta faktiskt är någonting som sker på daglig nivå.

James Diego Vigil beskriver att gäng består framförallt av yngre män, som oftast kommer från förorten, men att det bara är 10% av unga från förorter som kommer att tillhöra ett gäng. De drivs ofta av de ekonomiska möjligheter som finns med att sälja narkotika, vilket leder till konkurrens och våld mellan gängen.


Genom att modernisera vår narkotikapolitik och göra den mer liberal, eller monopolisera narkotikaförsäljning av lättare droger, som cannabis, hade det kanske förändrat det våldet som cirkulerar kring narkotikan. Det hade kanske inte tagit bort det helt och hållet, men förhoppningsvis gjort det betydligt svårare för unga män att tjäna snabba pengar på ett olagligt sätt.


Dock kan det finnas ett stort motstånd hos befolkningen att tillåta försäljning av narkotika, men en lösning hade kunna vara att låta antropologer, ihop med folkhälsovetare, undersöka hur dagens narkotikapolitik påverkar dagens


Vad kan vi göra idag?


Som det tyvärr ser ut nu, så ligger en förändring kring politiken långt fram och vi måste börja förhindra våldet kring gängen från de förutsättningar vi har idag. I en intervjustudie av Anna Hedlund har hon träffat individer i Malmö som är med i ett myndighetsprojekt som kallas ”Sluta skjut”. I projektet försöker man få individerna i gängen att förändra sin livsbana genom att, till exempel, hjälpa individer att lämna den kriminella miljön, eller att bjuda in föräldrar som förlorat sina barn i gängmiljö att tala inför individer som just nu befinner sig i ett gäng.

I intervjustudien ser Hedlund ett genomgående tema att alla samtliga i studien vill lämna det kriminella liv de befinner sig i, för att leva ett ”normalt Svenssonliv”. Studien tar även upp att de flesta har blivit rekryterade i tidig ålder i hemområdet.


Genom att applicera ”Sluta skjut” i hela Sverige och fånga upp alla de unga som blir rekryterade i tidig ålder, hade vi kanske kunnat förhindra eventuella skjutningar i framtiden. 

Men det viktiga som projektet ger, är att det fångar upp de individer som vill lämna miljön och kanske förhindrar en skjutning imorgon.

Här tror jag verkligen att antropologer tillsammans med det lokala samhället, kan utveckla och skräddarsy ”Sluta skjut” för varje del av Sverige och se till att vi kan få ner skjutningar med snabbverkan.


Dock kvarstår problemet, narkotikan kommer fortsatt att säljas okontrollerat och konflikter kommer att fortsatt ske kring de enorma summor pengar som narkotika ger. 


Tack för mig! Vi hörs!

Mvh

Viktor


Vidare läsning


Hedlund, A. (2021). " Ingen förtjänar att dö": En intervjustudie om hur individer i kriminella miljöer i Malmö ser på skjutvapenvåld och möjligheten att hoppa av.

Vigil, J. D. (2003). Urban violence and street gangs. Annual Review of Anthropology, 225-242.






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Helt ärligt, är längre fängelsestraff verkligen lösningen på våldet?