Fler poliser och strängare straff – Produktiva lösningar eller politiskt röstfiske?
Lag och ordning var en av höstens valrörelses viktigaste frågor och partiledarna tycktes tävla om vem som kunde avge störst löften om hur många nya poliser som skulle tillsättas och hur straffen skulle skärpas. Det har sedan tidigare utlovats fler poliser och pressen som satts på polishögskolan att hitta tillräckligt många lämpliga individer verkar inte ha fått ett särskilt positivt resultat. Jag såg nyligen en granskning som Aftonbladets 200 sekunder gjort gällande polishögskolan och deras minst sagt undermåliga elever. Några höjdpunkter inkluderade elever som inte kunde tanka bilen, som fuskat på prov men ändå fick fortsätta, och en elev som körde på en fotgängare utanför skolan, och istället för att försäkra sig om att fotgängaren klarat sig ordentligt och ta sitt ansvar valde att skälla ut hen.
Granskningen väcker viktiga frågor om vad det egentligen är man vill uppnå genom åtgärder så som fler poliser eller strängare straff? Om syftet faktiskt varit att minska kriminalitet och att göra samhället tryggare kan man undra varför förslagen går emot forskning som Kriminalvårdens egen forsknings- och utvärderingsenhet genomfört gällande skärpta straff. Man kan även undra var man förväntades hitta alla dessa nya poliser, och hur förvånande 200 sekunders fynd verkligen är när polishögskolan får i uppdrag att producera ett stort antal nya poliser på kort tid. Att syftet istället skulle vara att vinna röster genom att visa väljarna att man ”tar hårda tag” mot brottsligheten och hoppas på att väljarna saknar tillräcklig kritisk förmåga för att ifrågasätta genomförbarheten och produktiviteten i förslagen verkar allt mer troligt.
Oavsett vilka motiv som låg bakom politikernas agerande kvarstår det faktum att vi i Sverige har ett växande problem med våld och kriminalitet. Jag menar att om vi faktiskt vill lösa problemet krävs proaktiva åtgärder som bemöter de bakomliggande orsaker som gör att någon väljer att vända sig till kriminalitet, istället för försök att behandla symptomen genom fler poliser och strängare straff. Här menar jag att antropologi kan vara produktivt, då vi för att hantera problemet med att ett växande antal ungdomar vänder sig till kriminalitet först måste förstå fenomenet, och för att skapa en förståelse behöver vi involvera de berörda individerna.
Antropologer har kompetensen att göra djupgående studier och har en fördel i att vi kan ha lättare att närma oss de berörda parterna då vi inte kommer från en myndighet och därmed inte uppfattas som hotfulla eller dömande. Ett exempel på en antropolog som valt att studera detta fenomen är amerikanen James Diego Vigil som diskuterar gatugäng och våld. Vigil skriver att många gängmedlemmar i USA kommer från låginkomstområden, men att det endast är en liten andel av ungdomarna från dessa områden som går med i kriminella gäng. Socioekonomisk bakgrund kan alltså vara en drivande faktor, men leder inte automatiskt till att man vänder sig till kriminalitet.
Ett exempel på en studie gjord här i Sverige gjordes av Anna Hedlund som undersökt ett initiativ i Malmö som kallas Sluta Skjut. Projektet inriktar sig på att övertala individer som dömts för vapenbrott att lämna det kriminella livet bakom sig. Detta initiativ fokuserade alltså på att få individer som redan begått grova brott att bättra sig, och är inte ett proaktivt projekt. Kriminella individer kan dock ge en inblick i rekryteringsprocessen och vad som motiverar unga att ansluta sig till kriminalitet. Utan en förståelse för vad som faktiskt motiverar dessa ungdomar är alla proaktiva initiativ mer eller mindre chansningar. Även om vissa initiativ säkerligen är produktiva händer det alldeles för ofta att det som verkar rimligt visar sig vara meningslöst, eller i värsta fall ha motsatt effekt, så som politikernas uttalanden om fler poliser och strängare straff.
Vidare läsning:
Aftonbladets 200 sekunder om polishögskolan
Kriminalvårdens forskningsrapport om straffskärpningar
James Diego Vigils artikel Urban Violence and Street Gangs
Anna Hedlunds forskningsrapport om Sluta Skjut
Kommentarer
Skicka en kommentar